Utställningsresultat

Nu har Iris och jag varit på vår första utställning. Det gick bra! Jag har försökt förklara hur det går till på utställningar, men det blev så långt (jag hoppas att det ändå är relativt enkelt) och ingående att det fick hamna i en egen blogg. Den som vill, kan och orkar får väldigt gärna läsa igenom och rätta det som är fel och fylla i det som jag inte har koll på.

Så nu kan jag direkt berätta hur det gick för Iris i Jönköping. (läs på utställningsbloggen för förståelse… :)

I rasbedömningen hade hon en annan crx-hona i samma klass och grupp att tävla mot. Av dessa två vann Iris och blev ex1! Detta gjorde att hon även blev uttagen till BIV och att hon kunde nominerats med det fanns bättre katter som tog hem dessa titlar. Men hon fick sitt första cert, ett CAC och har nu tagit sitt första steg mot att bli Champion!

Domaren hette Stephe Bruin och var från Holland. Hon var duktig och bra med katterna, vilket kändes väldigt skönt. Jag var ju otroligt nervös och Iris var också lite skakis. Hon fräste mot några andra katter, men det känns bara som normalt kattbeteende. Mot människorna var hon försiktigt nyfiken. Hon fick ett gott omdöme redan på domarbordet, men när hon skulle jämföras med den andra katten som hon tävlade mot sattes hon in i en bur och då tyckte domaren att hon blev mycket bättre! Både uttrycket och öronen förbättrades markant!

Stephe sa bl.a. att Iris är under utveckling och att hon har stor potential att bli riktigt fin. Hon sa att hon hade väldigt bra profil, bra päls och att hon verkade söt och ”easy-going”. Öronen hade gärna fått vara mer dominanta, men dom passade ändå resten av kroppen så dom var ändå okej. :) Hon sa att Iris gav ett bra helhetligt intryck.

I övrigt har jag, garanterat pga nervositeten, glömt det mesta som hon sa. Men nedan finns det som står på bedömningssedeln (dock mycket svårtolkat ibland, vi var tre personer som försökte se vad som stod och lyckades ändå inte med allt!)

Vad Iris tyckte om det hela? Hon jamade hela vägen i bilen på väg till utställningen. Pga de andra katterna i bilen var hon tvungen att ha en filt över buren och det har hon aldrig haft innan. Dessutom var ju inte Bona med. Annars brukar Iris halvsova efter bara ett par minuter. I utställningshallen protesterade hon mot att sitta i buren med hjärtskärande jamanden, men hon blev minsann nöjd så fort hon fick komma ut och titta på allt. Vid bedömningen tyckte hon att det var lite läskigt, men det gjorde ju jag med… Först tyckte jag att det var jobbigt och att jag var en vedervärdig matte som släpat med henne på detta, men faktum är att det inte alls var så farligt. Jag vet ju hur hon är när hon är rädd och orolig på riktigt och det var inte sån hon var. Däremot var hon lite irriterad på att inte få göra vad hon själv ville. Men hon hade ju definitivt inte tråkigt – stimulans i mängder! Och med tanke på att hon genast blev sig själv så fort vi kom hem och att detta var första gången så känns det som lite för tidigt att säga att hon ogillar detta totalt. Hon betedde sig oroligare första gångerna vi var ute med sele och koppel…

Vad Bona, som var hemma, pysslade med kan ni se här.

Bilder kommer...