Iris kastrerades i måndags och efter det följde några mardrömslika dygn… Hon reagerade förmodligen extremt dåligt på narkosen och totalvägrade äta och dricka på nästan tre dygn. Det blev två akuta extrabesök hos vetten; undersökningar (som inte visade någon tydlig orsak) dropp och mediciner. Orostårar byttes mot glädjetårar när hon sent på onsdagskvällen äntligen visade livsvilja igen och bestämt talade om att hon kunde tänka sig den där kokta fisken nu, som jag trugat så med innan… Det var riktigt otäckt – hon var rejält magsjuk en sväng i våras, men inte ens då var hon såhär borta, just den totala bristen på viljan att göra något annat än sova skrämde mig. Nu är hon fortfarande trött och medtagen, men det går sakta framåt och hon har t.o.m. lekt pyttelite! Bona har varit helt fantastisk dom här dygnen och har vakat vid Iris sida större delen av tiden.
Skruttig Iris precis efter hemkomsten på måndagen
En rolig nyhet är att Augustus, en av Iris ungar från i våras, ska bli pappa nu i december! Tänk att Iris ska bli farmor!?
Den blivande fadern
Med liten kattkompis (inte den blivande modern)
Zigge (Caesar) med hundkompis
Julius med hundkompis Alvin
Fina grabbarna!! Alla fotona är tagna av de respektive nya ägarna.
Till sist, en liten lussekatts-Bona!
3 comments:
Nej, stackars Iris! Vad trist när det blir så efter något som man tror är ett helt vanligt standardingrepp! Klart att Matte får ha spring i benen och tillgodose minsta krav! Pixie var oförskämt pigg redan när hon nyktrade till, vaddå sova mörkt och lugnt??? När man kan tillämpa sina tidigare principer om att söndra och härska... Hälsa älsklingen och säg till henne att genast bli frisk! Det är en order från Pixie, som vill ha kvar en god cyberkompis, och Ann-Marie, som vill att alla Mattar ska ha friska, goa, nöjda älsklingar! Kram och nosgnugg!
Iris hälsar och tackar för hälsningen! Kram!
Tjena Iris tjejan!
Det är din cyberväninna Mini som skriver till dig. Det låter som du gick igenom några fruktansvärda dagar. Skönt att höra att du är på bättringsvägen i alla fall.
Vad är det med mattarna nu för tiden? Min syster Chili fick ju häromveckan ett jättesår på magen, fast hon fick ju å andra sidan tre små goa bebisar på köpet också. Fast Chili sa att dom inte brydde sig något nämnvärt om att hon var sårig och medtagen, de krigade för fullt om maten. Ouppfostrade små otäckingar! Fast dom är bra söta ändå! Jag spenderar mycket tid i bolådan och hjälper Chili med att ta hand om dom små liven. Och matte säger att nu är det sista gången Chili behöver stå ut med såna små sötisar, nästa gång är det min tur. Jag längtar redan!
Post a Comment